wp_footer()
Välkommen till Min Pappa

Är min dotter död? Dottern är försvunnen och efterlyst – lägst prioritet hos polisen

av pappa som inte vill lämna ut sitt namn

Jag en kommun i nordvästra västra Sverige.
Jag har en dotter som är född 2004 och är ganska direkt efter födseln bosatt hos sin moder.

I 5 år har jag kämpat med rätten att låta min dotter träffa mig.
Jag har lagt ut över 250 000kr i kostnader för rätten att låta min dotter träffa mig.
Utav alla minst 50 resor med hämtning och lämning (en resa tor =130mil) så har mitt x bidgragit med 400kr.(fyrahundra riksdaler)

Jag har gått igenom en rättegång ang vårdnadstvist och umgänge,där naturligtvis mamman fick ensam vårdnad,men jag fick iaf lite umgängesrätt.

Mamman tyckte att fastän hon hade ensam vårdnad så fick jag med hennes tillåtelse,ringa dagis,barnmorska etc för att veta hur livet gick för min tös.

Förbjuden att ringa min dotter

Nu i senaste dagarna har mitt liv vänts upp och ner totalt.
De senaste 45 dagarna så har jag blivit förbjuden att ringa min tös på dagis,eller fråga andra instanser.
Jag har tagit kontakt med advokat igen,men denna gång en annan via pappaliv.com
Hon har skickat in en ansökan om ny rättegång.
Och allt är för att socialen på mammans ort nu efter 5 års helvete,bytt ut den odugliga personalen,ersatt den med kunnig,som hört av sig till mig och vädjar om att jag skall gå vidare och söka ensam vårdnad samt boende hos mig.

Idag den 24/11 var jag hos mammans social och pratade ut om mitt liv,från föds. tills idag.
Efter ett x antal timmar så är allt klart och ..[fortsätt läs]

Test

sdfsdfsdfsdfsdfs

Min son misshandlas av mamman, då anmäler socialen mig och jag får inte träffa min son

Jag sitter sedan 30 sep(2013)utanför socialkontoret i västra Frölunda(Topasgatan 58, Västra Frölunda)! Jag hungerstrejkar för att jag inte har ngt annatval. Jag vet inte vem jag ska tala med inte hellre vad mer jag kan göra för att kunna träffa min son igen! Vet ej hur länge min kropp orkar i kylan men en sak vet jag att jag kan inte ge upp!

2011 berättade min då 3-åriga son att hans moder hade slagit honom i huvudet. Efter en undersökning av barnläkaren gjordes en anmälan omgående till socialtjänsten. Socialtjänsten som inte ens var på plats och talade via telefon, sa till läkaren att det fanns en långvarig vårdnadskonflikt mellan föräldrarna samt att detta inte var något akut. Socialtjänsten valde att inte inleda en utredning eftersom dem redan hade utrett modern när min son var några månader gammal!! När modern fick informationen om läkarbesöket och samtalet med socialtjänsten fick min son inte träffa mig i 4 månader tills Tingsrätten vitelagde umgänget.

Juni morgon 2013 besökte jag min sons dagis för att lämna ett par kvarglömda skor, så fort min son fick syn på mig berättade han att modern gjorde honomilla genom att kasta ner honom från sängen. Min 5-åriga son var rädd och väldigt upprörd när jag skulle lämna dagis. Han klamrade fast vid mig med rinnande tårar och vädjade att jag skulle stanna. Dagischefen meddelade att dem inte tänkte göra någon anmälan till socialtjänsten utan tyckte att jag själv borde göra detta. Jag förklarade att socialtjänsten inte kommer ta mig på allvar ..[fortsätt läs]

Min son blev fråntagen mig som pappa när det enda han ville var att vara hos mig

av Roger Frannung

Jag har gett upp allt!

Ingen mening överhuvudtaget att kämpa mer efter 12år som kostat dyrt på alla plan. Allt verkar serverat på Guldfat där mammor erbjuds både för och efterätt, gratis dessutom med råd, tips, advokat, juristhjälp, hjälp hur dom kan och ska göra för att smutskasta pappan i allt utan bevis och erbjuds all hjälp. Utredningar som förvanskas efterjusteras där förnedringar, kränkningar mot pappan haglar som ingen ifrågasätter eller ens tar tag i som en groda kan räkna ut att detta är ju fel in i helvete.

Stackars Socialens utredare som förstör(t) tiotusentals barn med sina felaktigheter, inkompetenta utredningar och nu är dom stackars socionomerna/socialrådgivarna utbrända för dom hinner inte med att sakligt fall till fall utreda grundligt ett barns rättigheter eller ens tar sig tid att lyssna och beakta ett barns önskemål som riskerar och har hamnat så fel det bara kan bli som skadt ett barn för livet.

Enkelt frisläpper sen SOC sitt ärende till den nya kommunen dit dom beviljat anstånd och beviljar mamman skyddad adress när det börjar brinna och alla bevis börja komma upp till ytan och enkelt avskriver sig själv och fråntar sig sina ansvar vad dom ställt till med och kommer undan alla sina fel dom begått. Frågar man dom sen på SOC var man kan ringa, skriva etc till sin son hänvisar dom till den nya kommun som nu äger ärendet men säger inte vilken kommun då dom inte äger ärendet längre och lagt locket på!!! En stat i staten ingen ..[fortsätt läs]

Min son kidnappades till Lettland, svenska myndigheter trodde på mamman och min son blev av med sitt svenska medborgarskap

av Mikael Berntson

Jag vände mig till advokat för att få gemensam vårdnad om min son för snart 2 år sen. Detta gjorde jag för att jag var rädd att hans mamma ( min ex) skulle lämna Sverige & ta hans pappa ifrån honom.

Nu har hon utvandrat, tagit hans svenska medborgarskap, förstört & hindrat umgänge som jag nu är tvungen att åka till Riga för att ha. Hon ljuger allt vad hon är värd & gör allt för att försöka straffa min & ät helt okapabel att se vad som är bäst för min son. Det som gör mig så ont är ju att jag i god tid vände mig till tingsrätten via advokat för att detta inte skulle hända?? Jag kan inte fatta hur det får gå till så här i Sverige på 2000-talet. Hans liv har blivit så mycket fattigare & sämre på så många sätt av vad hans mamma gjort/gör mot min son.

Jag känner mig helt rättlös & vet inte vad jag kan göra eller hur det kunnat gå så långt som det gjort. Mamman ljuger & / eller överdriver om allt möjligt men det jag är mest frustrerad över är ju att tingsrätten fast jag sagt att jag var rädd att hon skulle lämna landet ändå inte givit mig gemensam vårdnad till rättegången som är nu i Juni. Hade dom gjort det skulle hon inte kunnat utvandra eller tagit/stulit hans svenska medborgarskap.

Snälla hjälp en ensam ledsen pappa som slåss för sin sons rätt till Sverige, sin pappa & ..[fortsätt läs]

Min sambo gav henne pengar frivilligt, men när han slutade fick han inte träffa barnen lika mycket.

av en anonym person

Min sambo  träffade barnens mamma för många år sedan. Han är ofrivilligt steril och när hon då ville ha barn så gick han igenom den långa proceduren så att de skulle kunna skaffa barn via provrörsbefruktning. När tvillingarna kom 2000 så ville hon snabbt ha ett tredje barn, den sonen föddes 2004. Han arbetar i ett grannland och arbetar ca två veckor, sen kommer han hem och måste ta hand om hus, barn, tvätt, middagar och att bygga ut huset enligt hennes önskemål. Hon jobbar inte utan går hemma och ”tar hand om barnen”. Till slut får han nog och trots att hon hotar att ta livet av sig om han lämnar henne så gör han just det i mitten av decenniet. Han tog med sig sina kläder och sina jaktvapen och hon får hus, bil (han får lånet på bilen), båt, möbler och värdepapprena (saker  hon köpt för hans pengar). Åren efter fortsätter han att arbeta i ett grannland och har då barnen när han kommer hem (alltså de 9 dagar han är i Sverige, sen två veckor i Norge, ca 1 vecka i Sverige osv). Han betalar fullt underhåll 3819 kr, hon får barnbidrag och flerbarnstillägg och hon har bostadsbidrag. Hon arbetar fortfarande inte heltid eftersom hon inte kan det för att hon har barnen.

Han ger henne pengar så hon kan åka på semester med barnen, han låter henne tanka på sitt bensinkort etc. En vacker dag ett par år senare så tycker han att ..[fortsätt läs]

Aftonbladet, var är ni? Mamman häktad för kidnappning av min son! Just det, hon är inte en svart, från Iran eller en farlig man…

av Max Kingen Olsson

min son är idag 20 månader, hans mamma är häktad i sin frånvaro. Men vilken resa för att nå dit och ännu har jag inte min son. jag har haft hand om min son ensam sedan han var bara veckor gammal då mamman inte visa något intresse. när min son blev ett par månader och lite mer lätt skött såg mamman sitt tillfälle att få pengar, för ja det var bara det hon var ute efter. hon kom på gång efter gång att behålla min son utöver umgänges tiderna som var bestämda i tingsrätt, jag hade boendet. varje gång ville hon jag skulle betala henne pengar för att få tillbaka min son. det sluta ju alltid med att precis innan polis blev inkopplad så lämna hon tillbaka min son. idag är min son kidnappad, snart 4 månader sen jag såg honom. Jag har fått ensam vårdnad.

Jag hittade själv min son efter veckors letande i skottland där mamman är från. Då hade hon tagit in på ett sjukhus och sagt att jag hade våldtagit min son. De gjorde en hel undersökning och skickade in till socialen i skottland att min son var i 100% skick och väl omhändertagen. så socialen gjorde ju ingen anmälning till sverige. ibland är jag glad att jag är så envis av mig annars tror jag inte att han hade varit hittad idag. men jo hon sitter på kvinnojourer, och de lagar som finns i skottland är värre än i sverige. där har mamman alltid rätt ..[fortsätt läs]

Hon jagade mig med kniv, jag blev misshandlad och fick fly

av Willy Ljungberg

Jag träffade en kvinna på Internet från Kazakstan 2006. Hon berättade att hon kände folk från Norge som brukade åka till Kazakstan för att åka skidor. Jag kände inte till något om Kazakstan så jag trodde henne, men undrade ändå om norrmän som åker från Norge till Kazakstan? Norge har ju egna berg tänkte jag men det är ju säkert billigare där än i Norge.
En dag ringde det från Norge… undrade om de var min bror som bor i Stavanger? Men de var kvinnan från Kazakstan, jag blev chokad hon hade inte sagt nåt om att hon skulle resa till Norge de var ju bara bekanta hon hade där?
Hon ville att jag skulle åka till Oslo och hämta henne vilket jag gjorde efter en hel del tjat. Jag menade att du kan väl inte lämna dom du besöker på din semester sa jag då? Jo då sa hon de är inget problem dom tyckte att visst kunde hon åka hit. Efter några veckor åkte vi tillbaka till Oslo igen.

Den första tiden när hon kom hit hade vi det jättebra. Hon hade något problem med sina äggstockar och kunde inte bli med barn de var cancer sa hon, vi vände oss till vårdcentralen läkaren gjorde en undersökning och hon fick en remiss till Lasarettet och kom in på operation. Efter det blev hon gravid.
Då började ett rent helvete hon slog mig, hotade grannarna och var uppe och slogs med grannen som ringde polisen som försökte tala henne ..[fortsätt läs]

Falsk anmälan om misshandel, barn misshandel, egenmäktighet med barn, övergrepp i rättssak och bevisförvanskning

av Fredrik Váňa Svelander

Den 27e november vill sambon göra slut och det kommer från ingenstans. Vi har två barn tillsamman, en liten prinsessa på snart två år och en charmör till kille på snart 9 månader. Det gick snabbt över till att hon sa att hon skulle ha ensam vårdnad för att jag varken kunde ta hand om barnen och att jag inte visade något intresse för våra barn. Fortfarande chockad över att vi skulle bryta upp så fattade jag inte alls vad hon menade då jag nyligen återgått till min heltidstjänst inom polismyndigheten efter sex månaders pappaledighet då sambon haft svåra ryggbesvär och inte kunnat ta hand om barnen.

Från den 27-28e november så fick jag höra en massa personangrepp om hur dålig pappa jag var och att hon skulle ta barnen ifrån mig som tex om jag inte förde över mina föräldrar dagar till henne så skulle jag bli av med barnen och inte få träffa dom och hon skulle se till att rätten var på hennes sida och om jag inte passade mig så skulle jag bli av med nycklarna till bostaden.
Den 28e november kl 19.05 så ligger jag på soffan med dottern i famnen och myser framför tvn och sonen ligger intill oss på soffan medans mamman hämtar tvätten i tvättstugan. Jag har sagt att jag skall sova borta denna natt då jag inte orkar lyssna på hennes kränkningar och nedtryckningar. När hon kommer upp så sätter hon sig på soffan och frågar om hon skall föra ..[fortsätt läs]

Livet slås i spillror, livet passerar ”Du måste SOVA!ÄTA!UMGÅS!”

Mitt första barn,min älskade lilla dotter…

Jag är pappa…Jag är en pappa!!!
Vad söt hon är säger ALLA som frågar om min dotter efter jag tagit fram bilder snabbt ifrån telefonen.
Vart har du den lilla prinsessan idag då?
Svaret dem får varierar för var dag…..
Har framgång rönts?bakslag?felaktigt agerande ifrån mig pga utmattning?myndighetsmissbruk eller maktmissbruk?kan jag få myndighetsperson att svettas med undertexter om media för att få små trådar ifrån meningar som har en annan kontenta.
Analysera TÄNK!
Missa för FAAN ingenting,se bortom rimliga gränser.
Tänk så brett och vitt för att sedan krympa ner detta till en teori…..håller teorin?scenario 2…..scenario3……sen sitter det!!!
Det man sen berättar för sina anhöriga när dem vaknar och när dem mest undrar varför är han uppe i garaget vid 07:30 på morgonen gjorde dem icke insatta på det mentala och verbala planet orolig för mig.
Dem trodde att jag blivit galen!Du måste SOVA!ÄTA!UMGÅS!
Dem fick alltid samma svar:Jag är en pappa!!!

Slappnar jag av en sekund så blir jag antingen överkörd av ondska,missar nåt så polis griper mig,jag missar folk i bilar på avstånd som jag kollat upp redan,som tror att dem kollar mig…
Sen sätter jag mig i bilen och försvinner…..min mamma,pappa,syster samt deras bekanta och anhöriga har hamnat i ett KRIG istället för sin tänkta semester!
När jag senare vid mörkrets inbrott kommer hem samlas alla runt mig för att ta del av dagens insamlade material och dem tror på mig…mer och mer anser dem att jag inte är galen.teorierna stämmer!
Han hade ..[fortsätt läs]

Mamman brister i föräldraskapet – jag kämpar för att få träffa min son

Jag har en son på 8 år som bor hos sin mamma ex antal mil ifrån mig, vi har gemensam vårdnad sen sep 2011. Min son har förekommit i tre olika utredningar hos socialen sedan år 2007, jag har nu fått ta del av dessa. Enligt handläggarens analys och bedömning av den senaste utredningen, har mamman stora brister i sitt föräldraskap. En kort sammanfattning om vad som har hänt; mamman ha lämnat barnen(5, 8 repektive 11 år) ensamma hemma när hon har varit och festat så att dessa gick ner till krogen mitt i natten och frågade när hon skulle komma hem. När barnen var 2, 5 och 8 år lämnade hon dessa ensamma när hon skulle iväg och fika. De två äldsta barnen har setts ensamma ute vid ett flertal tillfällen sent om kvällarna. Mamman har blivit vräkt ifrån en lägenhet pga obetalda hyror. Hyresvärden samt en privatperson har kommit med info om otal fester, hög musik, skrik, spring i loftgången, klotter samt att barnen är uppe mellan 22-03. Uteblivna besök hos läkare och narkosläkare vid ett antal tillfällen. Min sons tandläkare har ringt mig och bett mig ta med min son för kontroll eftersom mamman alltid avbokar. Min son har upplevt våld i hemmet då mamman blivit misshandlad i närheten av barnen, ingen trygg miljö precis. Skolan är oroliga över hur barnen har det hemma hos sin mamma. Mamman är tidigare anmäld för urkundsförfalskning. Jag kan fortsätta i all oändlighet, men bara så att ni får en bild.

Mamman ..[fortsätt läs]

Mamman är inte intresserad – jag kämpar för att soc skall utreda mig

av en pappa som råkar illa ut för att han berättar sanningen

Jag heter XXXXX och är pappa till två adopterade barn. Jag och min förra fru har sedan 2007 legat i en förbittrad tvist om boendet för barnen. Mamman har sitt ursprung från samma land i Afrika som barnen adopterats från. Tvisten har gällt huruvida vi ska separera syskonen eller inte. Modern har ingen bra anknytning till sonen och har inte önskat ha omsorg om honom. Barnen är födda 04 och 05 och har en ytterst nära syskonrelation. Dokumenterat. Modern och jag bor lång ifrån varandra, och barnen har bott hos mig och rotat sig och mått bra ända sedan 2009 då en socanmälan lämnades in från förskolan om att barnen for illa och mådde dåligt. Då var de boende hos modern, med 50 timmars dagisvecka. Sedan dess har barnen bott hos mig, och alla oberoende vittnen, (personal på skola/förskola etc), har intygat att barnen mått bra. Jag har inte velat separera syskonen från varandra. Modern har velat ha vårdnaden om dottern enbart. Ärendet har gått ända till hovrätten som till min oerhörda förvåning dömer att man ska separera syskonen. I domen antyds att detta kan vara ett sätt att lösa tvisten mellan föräldrarna, som barnen mår dåligt av. Enligt hovrättens dom har jag som pappa rätt till umgänge med dottern en helg i månaden och sonen med modern en helg i månaden.

Domen kom den 14 december 2011. Och enligt denna ska barnen få umgänge med varandra varannan helg och ..[fortsätt läs]

Jag är kvinna nr 2 och får ta all skit!

av

Ewa Guillén

Jag tänkte fråga om ni tänkt på vågkonsekvenser som vissa kvinnor med sina manipulationsmetoder utsätter andra kvinnor för?

För JAG, jag är kvinna nr 2 som aldrig fick min kärlek pga att pappan var så rädd att gå in i ”nya” relationer, då han varit helt skakad av problemen med den här kvinnan som lurades och manipulerades, helatiden, jämt och ständigt vart det trackasserier, det kunde vara tex inför helger- årstider man firar. Anders bodde fortfarande hos sin far då, men han fick alltid veta ”nyheterna” sist då kvinnan konsekvent manpulerade Anders att inte höra vad som försegick utan ringde Anders fader istället för att ta en rak och tydlig och ömsesidig kommunikation/konversation.

Min kille Anders var så traumatiserad att han hade svårt med sin sexualitet och misstrodde omedvetet att jag ville skapa barn utan hans egentliga önskan. Detta pågick i 8 år.

Jag fick lida oerhört mycket då jag alltid var kvinna nr 2. Även om vi hade ett förhållande så handlade varje träff med Isabella varje lördag om luriga telefonsamtal på fredagkväll, svårigheter med kommunikation och en massa manipulationer och bråk.

Som tur var så började Anders med terapi tillsammans med den här hemska kvinnan, som från början inte vill erkänna att Anders är pappa!

Detta är en process som fortfarande pågår. Jag är inte tillsammans med Anders längre, men den tiden med vårat jojo-förhållande som varade från 2004-2011 tärde väldigt mycket på mig som som sagt, som kvinna nr 2… kanske var han inte redo, men vem blir det efter den ..[fortsätt läs]

Snälla pappa, svara! Jag saknar dig!

av

Akram Heidin

Jag heter Akram Heidin , en ung svensk /tunisisk kille, 26 år är min ålder men samtidigt 26 av en avbruten kontakt med min pappa, 26 år utan att känna honom eller att se honom +++
Jag vet inte varför jag har skrivit det här medellandet nu  i den försena tiden på kväll , för att vi kan hjälpa mig , jag känner mig värdlös , hopplös , jag frågar mig själv  varför händer det  alltid med mig hela tiden ?? att hamna på synda situationer , jag har kämpat hela mitt liv att vara en idealisk man , ärlig  , men ofta tänkte jag att ta av mig livet för att alla mina problem anleder/ orsaker  till samma skäl  som är min avbruten kontakt med min pappa , a så han är den enda kan lösa upp mina problem , huvudsakligen finansiella problem men tyvärr jag pallar inte länge, han vill inte ha mig eller han vill inte hjälpa mig , han vill att jag bygger upp / skaffa allt själv men jag kan inte det  , kanske det är mitt fel ????+  Jag känner min pappa endast på en bild som min mamma har visat mig när jag var en liten pojke , mitt önskemål ät att att höra detta . hej Akram hur är med dig min son , jag menar som alla ärliga goda pappor som brukar säga till sina barn , varför händer det alltid med mig , vi lever på samma land , ..[fortsätt läs]

Trots att mamman anses olämplig får hon vårdnaden i domstol och jag fick kontaktperson – vad fan är fel?

av Fabien

Jag har tre barn en som är 9 år från ett tidigare förhållande och 2 som är 4 och 1 år gammla.
Hinnan jag böjar undrar jag vilken värld vi lever i och hur det kommer sig att detta är tillåtet jag har nu efter detta verken förtroende för socialsytemet, rättsystemet eller staten. Dom pratar om våra barns rättigheter men respekterar dom inte det minsta tvärtom det är helt enkel psykiskt barn misshandel, Vi som pappor har bara rätt till att tiga och gå från utredning till utredning rättssall till rättssall för att i slut ändan ha kvar av våra barn enbart blider och minnen av deras närvaro.

Jag var gift med mitt ex i 4 år vi fick en son som nu är 4. Mitt ex begärde skilsmässan för cirka 2 år sedan och lovade mig att om jag flyttade ut från huset att hon skulle ge mig min son varannan dag tills vi kommit överens om hur umgänget skulle ta form. Jag litade på hennes ord eftersom jag var den som tog hand om min son på heltid, det menas att han var mer van vid att vara med mig än med henne. Hon gav mig min son 3 gånger på 3 månader och jag bestämde då att ta detta till rätten. När jag väl gjorde detta sa min advokat att mitt ex hade polis anmält mig för något som hennes ombud inte ville prata om, jag tog inte detta på alvar eftersom jag inte hade och har ..[fortsätt läs]

Mamman var prostituerad, min sambo ansågs inte vara bra förälder och bötfälldes

Jag träffade min sambo i slutet av 2009. Han hade två barn sen ett tidigare förhållande. En flicka född 2008 och en pojke född 2009. När vi träffades hade mamman full vårdnad på sonen och de hade gemensam vårdnad på dottern. När dottern var 6 månader hade han inte fått träffa henne på två månader , enbart för att mamman vägrade. Mamman slängde ur sig det ena påståendet efter det andra om vilken dålig pappa han var, han borde inte få träffa barnen. Familjerätten sa till honom att han inte hade någon som helst rättighet att kräva att få träffa även sin dotter trots att de hade gemensam vårdnad för att mamman var boendeföräldern. Min sambo uttryckte hela tiden en oro för att mamman inte skulle klara av barnen på egen hand. Att hon hade en trasslig uppväxt med mycket ohanterade känslor och problem. Att hon hade ätstörningar och oroande ideér om barnuppfostran, att hon hade svårt att sätta gränser. När sonen var två månader försökte hon tejpa fast nappen runt munnen på honom, men min sambo hade lyckats hejda henne. Både familjerätten och socialtjänsten avfärdade det hela. Under den här tiden träffade min sambo barnen i genomsnitt tre gånger i veckan ett par timmmar åt gången. Antingen på öppna förskolan, då mamman var med, eller hos honom.

De gånger han träffade barnen hemma hos sig fick jag också träffa dem ett par gånger. Barnen verkade ledsna över att behöva gå tillbaka till mamman, och det var alltid väldigt väldigt hungriga ..[fortsätt läs]

Mamman låter inte barnen bestämma själv – umgänget uteblir med mig

av

Anders Lööf

Början var svårast att vara borta från barnen. Jag har nog inte gråtit så mycket under det första året under hela mitt liv – fyrtiofem år. Mina barn är nu killen 8 resp tjejen 13 år. Vi har delad vårdnad

Jag och min son har kommit varandra oerhört mycket närmre och jag försöker lära honom mjuka värden, våga visa känslor och bortse från materialism.

Till en början hyrde jag ett hus och nu en större lägenhet för att alla skulle få utrymme.

Mitt X inredde i vårt gamla hus ett nytt rum till min dotter och säger att hon är stor nog att fatta egna beslut om var hon vill vara mest. Så dumt nog godtog jag till en början att hon, min dotter, var mer hos mamman. Nu blir det allt mer och mer. Min dotter säger att hon inte trivs i lägenheten.

Jag bönar och ber mamman om att säga ifrån att nu är det ”pappas och din vecka”. Men gör inget utan låter dottern helt bestämma. I min värld, har mamman lagt grunden till dotterns ”beslut” genom att lämpa över ansvaret på henne att bestämma. Tiden går och jag och min dotter glider ifrån varandra.

Jag stångar mig blodig och vet varken ut eller in. Jag skäms t.o.m. om att berätta om min situation – känner mig som jag antar att en misshandlande far kanske gör. Dvs att att människor resonerar ”att det måste finnas en sådan bakomliggande anledning, varför annars”

Vad F-N skall jag göra?

Jag har hela tiden hävdat hur viktigt ..[fortsätt läs]

Mamman vägrade göra abort och vill inte ge mig umgänge med mitt barn

Jag är en blivande pappa på 20år som har lite problem att ta itu med. Mitt Ex är gravid med mitt barn, barnet är beräknat 30 januari 2012.. För att allting ska förstås ordentligt så började de hela i Maj! Vi fick då reda på att hon var med barn. Jag ville flera gånger att en abort skulle göras då jag inte kände mig redo som pappa, men hennes svar var att de var för sent, vilket de inte var då det var i v.8. Hon har inte någon utbildning eller jobb, har redan ett barn sedan tidigare som hon nekat pappan att få träffa! jag själv har utbildning och fast jobb. I början av oktober separerade vi, det är nu problemen börjar uppstå med 3mån kvar till födsel. Jag har accepterat det hela och vill ta mitt ansvar som pappa och vill ha gemensam vårdnad med delat boende varannan  vecka, men mitt ex menar på att jag fram till att barnet är 1år bara kommer få träffa min son under dagarna, men hur skall det gå när ja jobbar? Och hur skall jag någonsin kunna få en bra första relation med min son om jag inte får träffa honom förens 1års ålder? Och vad jag läst mig till har pappor ingen direkt större talan att komma med tydligen? Som jag ser de skulle ja helst ha ensam vårdnad om barnet då jag har den tryggheten ett barn behöver, fast ekonomi, boende, hjälpande föräldrar en underbar sambo osv, medan mamman ..[fortsätt läs]

Polisen tyckte det var bättre att ge barnen till mamman trots att jag hade klara papper

av

Carl-Axel Sporre

Efter ett mycket turbulent giftemål som varade från okt.1987 till okt. 1994 var skilsmässan ett faktum,då jag hade ett äktenskapförrord var det jag som fick Bo kvar i bostaden,bortsett från det faktumet tog mamman med sig barnen då hon flyttade.Jag hade under 12 år drivit företag och forsatte med det,det som var underligt var att soc. inte gjorde en adekvat utredning om var det var bäst för barnen att bo.Jag forsatte som vanligt med mitt företagande fram till dec. 1995 då jag förstod att det inte längre gick ihop sig.I dec 1996 kom jag in på en utbildning som Trafikskolelärare i Örebro, jag gick ut kursen och såg nu en ljusning i min tillvaro,gick till Banken som jag haft genom åren för att lägga om mina huslån eftersom jag då enligt banken inte för tillfället kunde uppvisa för dom adekvata inkomster gick detta inte att lösa.Jag beslöt Då att sälja fastigheten och 1997 i dec gick affären i lås.I sambandet fick jag ett erbjudande genom mäklaren om en annan bostad i Gbg,en bostadsrätt på 4 rum å kök,jag köpte den och flyttade in 15jan 1997.Under tiden skulle jag Då umgås med mina barn varannan helg och vi skrev en överenskommelse sinsemellan att på aktuell vecka skulle jag hämta i Borås och vid avslut av umgänge skulle den andra parten hämta i Gbg.Under första halvåret gick allt som planerat men i det andra halvåret missköttes hämtningar vid flera tillfällen vilket innebar att jag fick ta barnen till Borås på måndagsmorgonen.Samtidigt ..[fortsätt läs]

Mamman ville inte ha barnet – förbjöd mig som haft barnet boende att inte träffa honom mera

För någon vecka sedan fick jag ett samtal från min sons mamma, där hon sa att jag inte längre får ha någon kontakt med honom. Tänkte jag skulle ta allt från början nu, om ni orkar läsa…

Jag och hans mamma hade separerat en period, och när hon kom tillbaka så var hon gravid i 8:e veckan. Jag valde att finnas där som en pappa för barnet. Efter graviditeten så fick mamman en förlossningsdepression, långdragen sådan. Så jag var hemma med vab längre perioder för att ta hand om sonen, då hon gick sjukskriven.

2½ år senare gick vi isär. Det gick väldigt illa till, där hon misshandlade mig med sparkar och slag mitt framför ögonen på vår 2-åriga son. Hon kastade sedan ut mig, ringde polisen och hävdade att det var jag som hade misshandlat henne, samt att jag försökte ta hennes son ifrån henne.
Hon sa redan då att jag aldrig mer skulle få träffa min son igen, men kom ganska snabbt underfund att hon inte orkade ta hand om honom själv. Så när jag hade lyckats hitta en egen lägenhet så ”dumpade” hon över sonen på mig. Vilket jag inte hade någonting emot, då jag visste att hon inte var bra för honom, och att hon troligtvis behandlade honom illa. (Hon hade tidigare erkänt att hon kunder låta honom stå och gråta långa stunder, när han var hungrig mm, medans hon ist låg och sov i sängen. Samt att hon ofta kunde skrika åt honom.)

Under det första halvåret så ..[fortsätt läs]

Gemensam vårdnad ger möjligheter istället för som enskild vårdnad endast problem

av Hans

I december 2010 äntligen fick hem min älskade dotter igen. Vill jag skriva för att ge er alla kraft. När jag och min före detta fru separerade oktober 2009. tog hon min dotter och stack till en stad 12 mil bort. Jag fick komma förbi och leka lite med min dotter i början godtyckligt ungefär en gång varannan vecka.  Samtidigt började polisanmälningarna strömma in de började med att jag skulle ha misshandlat henne.  Då blev socialen inkopplad, då både polisen och socialen såg igenom lögnen så blev de positivt för mig, då vi blev kallade till socialen för möte för att de kunde ha förekommit våld. Dock var socialen av samma åsikt som mig om att ett barn behöver båda sina föräldrar.

Familjerätten hjälpte till att ta fram ett avtal som hon godkände men vägrade skriva under. Då fick jag äntligen hem min dotter igen, efter 4 månaders frånvaro. efter 5 månader tröttnade mamman och sade först att inte min dotter kunde få komma hem till mig på grund av de långa resorna. 12mil enkel väg, sedan påtog hon att jag var pedofil, på eget bevåg kunde hon hålla min dotter bara för att hon lyckats skriva in henne i den nya staden. Jag åkte till dagis och lekte med henne bland annat. Vilket jag kan rekommendera er om mamman vägrar er att träffa barnet åk till dagis och lek med era barn, ring dagis och be att få tala med era barn.

Så länge ni har gemensam vårdnad kan hon ..[fortsätt läs]

Alla myndigheter höll med mig utom socialen – de som skall främja goda relationer…

av Kalle Fagerström

Barnen förstod, och flyttade hem till mig efter min min kamp, som pågick i 7 år, för barnens rätt till sin pappa!

Ja då skall jag också skriva om det, hur det är att vara en av alla dessa pappor, som förvägras umgänge med sina barn, jo jag är en av alla dessa pappor, som fått/fick bråka mig fram till alla umgängestillfällen med mina biologiska barn! Jo så illa var det, att det inte fanns ett enda umgängestillfälle som det inte bråkades om och kring!

Och det hela pågick dagligen år ut och år in, ständiga besök på socialförvaltningen, BUP och advokaten, detta fortskred under sju års tid, där rättegångarna ständigt ställdes in av barnens mamma, med olika symtom där hon förklarade att hon inte orkade närvara vid en förhandling, och tingsrätten köpte det i allt för många år!

Så förflöt åren, jag försökte sköta ett arbete, samtidigt som jag kämpade för barnens rätt, till sin pappa och tvärt om, mot först och främst barnens mamma, som i sin tur kämpade med alla konstens regler och ”experter” för att försvåra och förhindra allt umgänge! Personalen på ortens socialförvaltning, hade redan dag ett, valt vem man tänkte stötta och tro på!

Min före detta bytte advokater som andra byter strumppor, när advokaterna berättade det hon uppenbarligen inte ville höra eller tro på! Jo socialförvaltningen hade redan dag ett valt sida, vilket resulterade i, att nu jobbade jag inte bara mot barnens mamma, nej nu jobbade jag mot en myndighet, där gällande regler säger, ..[fortsätt läs]

Offentlig förnedring av oss pappor – Trots förfalskad namnteckning får mamman behålla vårdnaden.

av

Per Solfbergs, polis och pappa

Känner att jag måste skriva till er nu, då jag ser en granne till mig, och hans snart 5-årige son, behandlas så otroligt illa av vårt samhälle som en mamma aldrig skulle blivit.

Jag är själv skild och har haft ensam vårdnad om mina tjejer, de är vuxna idag 19 och 21 år gamla.

Jag önskar att ni tar del av tidningen Dala Demokraten, från den 23 april 2011. Det är horribel läsning.

Där finns ett reportage med rubriken: Förfalskade pappans namnteckning ”-får behålla vårdnaden ändå”.

På samma sida, i pappers upplagan, så är det en annons med bild på ett par kvinnor tillsammans med några barn. Annonsen är en tävling där man kan rösta fram ”Dalarnas bästa mamma”. Vilken offentlig förnedring av oss pappor. Vart har den så omtalade jämställdheten tagit vägen?.

Min egen skilssmässa tog ett och ett halvt år med strider hos soc, familjerätt och hovrätt innan vårdnaden blev klar. Det var en ”kött kvarn” utan like att gå igenom, där jag upplevde osannolika orättvisor som pappa.
Jag fick bl.a inte ställa frågor till soc-damerna (handläggarna) på våra möten på grund av att jag polis till yrket, de upplyste mig om att det här är ej ”-polisförhör”. Jag fick otaliga gånger upplysa dem om att jag är här som pappa och ej polis, jag fick ej reagera med någon form av känsloyttringar utan att de ifråga satte mitt humör om jag hade problem med mina känslor etc.

Jag ska någon gång skriva ner hela min historia, den kommer ..[fortsätt läs]

Första gången på fem år

av

Leif

Hej! Har fått hem min 6åriga son en helg för första gången efter 5års kämpande:)! Vill citera vad han sa, har alltid önskat mig en pappa och helt plötsligt fick jag en, jag sa, varför önskade du dig just det av allt? Han sa, jag vill inte bara ha en mamma:(? Tårarna bara rann på mig:( Vill med detta säga ge inte upp era barn dom behöver en pappa! Leif

Har fått hem min 6åriga son en helg för första gången efter 5års kämpande:)! Vill citera vad han sa, ”jag har alltid önskat mig en pappa och helt plötsligt fick jag en”.

Jag sa, varför önskade du dig just det av allt? Han sa, ”jag vill inte bara ha en mamma” :(? Tårarna bara rann på mig:( Vill med detta säga ge inte upp era barn dom behöver en pappa!

Min sambo var otrogen – Jag förlorade mina barn

Jag vet inte vart jag ska börja, men jag och min så kallade sambo har 3 barn,allt har varit kannon fram till strax före jul.Jag kom på hon en natt, skulle läga mig och min sambos telefon låg på laddning på min sida av sängen, jag skulle flytta den och råka komma åt n knapp. Då kom ett sms upp o en bild på en kille. jag kunde inte låta bli att läsa,och det var inte roliga saker.Jag väcte henne för att fråga vad det var frågan om, men hon bara blev arg. Och kalla mig alkis, till saken hör att hon nu i efterhand tycker att jag har druckit mycket,och visst det har blivit en del mera än normalt, det står jag för.men problemmet är nu att hon tog barnen för aver en vecka sedan och stack, jag har förgäves försökt att få prata med dom, mn inget svar. sedan nu i måndags gick jag till socialtjänsten för att få hjälp, men det skulle jag inte ha gjort. när jag får tala med en handläggare så blir jag visad till ett rum,hon har anmält mig till soc om mitt drickande mm. skulle kunna skriva en bok om det som har hänt mig men. summan av allt är att nu ska jag under utredning på soc om jag är lämplig att ha barnen,eller inte. tvångsflyttad från lägenheten får ej träffa barnen. Nä livet som pappa känns förjävligt. vart tog våra rättigheter vägen,och sverige som ska vara jämdställt. Nä fy fan ..[fortsätt läs]

Jag ifrågasatte familjerätten – får inte träffa min dotter mera

av Emil Fredriksson

Jag och min fd. sambo delade på oss för ca 2 år sen, då var våran gemensamma dotter lite drygt 2 år, ett tag så fungerade med varannan helg, men efter ett tag när jag hade köpt nytt hus , till historien hör att jag var så storsint så exet fick hela gården utan omsvep så att hon o dottern skulle ha det bra så fick jag äntlgen tag på ett drömställe åt mig io lillan, därmed så ville jag utöka umgänget med min dotter mer, men då ni, då bröt helvetet löst, icke, hon (barnets mor) gick till soc och påstod att jag var en rabiat alkoholist som absolut inte var lämplig att ha hand om vårt barn….sen så var bollen i rullning, dum som jag var så gick jag på flera möten, ett senast idag, men nu har jag fått nog.

Till saken hör att jag är en väldigt skötsam människa, aldrig dömd el anklagad för nåt, har bra ekonomi samt leder och äger ett av kommunens största företag, apropå alkohol dricker jag inte mer än vilken normal ”Svensson” som helst, men vad det anbelangar soc o familjerätten så vart jag tvungen att fråga om detta var det nya gensvaret på 50-talets kommunistjakt i USA, där vilken angivare eller förtalare kunde slå en människas liv i spillror pga lösa rykten och lögner?..fick inget svar på det, då frågade jag dom att definiera epitete ”gemensam vårdnad”..fick heller då inget vettigt svar, vad fan ska man ta sig till, ..[fortsätt läs]

Jag ville ta ansvar och bad soc om hjälp – min dotter togs ifrån mig

av Victor

jag e inte den bästa på att skriva men ja gör ett försök.jag har en dotter på tre år som jag älskar mest i världen (gör väl de som skriver här). alla fall så för ca ett år sedan så blev jag ensam pappa med min dotter mamman yill min dotter stack hon hade drog problem.jag ska försöka göra en lång historia kort. ja mamman stack och jag och jag vände mig till social tjänsten för att få stöd och hjälp i att bli ensam pappa. jag vände mig även till dem för att jag själv har varit i klammeri med rättvisan och inte ville att det skulle komma som en bomb för soc att just jag va ensam med barn. jag och min dotter hade det ändå ganska bra efter omständigheterna och även om det var tufft så va ja fast besluten av att klara det ( man måste ju ).alla fall till sist ringde soc tillbaka och ja förklarade att bodde ensam med min dotter och att mamman stuckit men att ja inte visste vad hon va eller vad hon gjorde, men att det ändå gick bra men att jag vile veta hur man gör med dagis ,kost mm ( alla vet hur orolig man e för sitt första barn.

ja trodde att soc skulle tycka eller rättare sagt se att ja ville va en ansvars full pappa. istället föreslog de att jag frivilligt skulle låta min dotter komma till ett utredningshem tills hennes ..[fortsätt läs]

Umgängessabotage genom att se till att motparten blir frihetsberövad.

av Känd pappa som vill vara anonym

Jag ska göra min historia kort. Jag har besöksförbud, varför jag har det ska jag inte skriva om nu – dock tycker jag att det är helt felaktigt att jag har det. I besöksförbudet står det att jag inte får följa efter eller kontakta motparten. Jag är dessutom den andra mannen på 1½ år som hon har fått ett besöksförbud utfärdat mot- åter till det jag ska berätta. Mamman har fram tills att TR ska få säga sitt tvingat mig att nöja mig med att umgås med mitt barn varannan helg på ett av familjerättens tillhandahållna umgängesstöd, varje umgänge är på 2 timmar under bevakning! Om jag inte går med på detta alls så tänker hon se till att jag inte får träffa min son alls.

Fram tills att mamman drog igång vårdnadstvisten så fungerade umgänget helt okej och vårt barn var hos sina föräldrar lika mycket. Jag och mitt ex har dessutom gemensam vårnad och ändå tillåter samhället henne att göra såhär. Idag skulle jag umgås med mitt barn, detta umgänge är väldigt efterlängtat och det är de enda jag har att se fram emot under de två veckorna som det tar mellan gångerna som jag får se barnet.

14:30 skulle jag vara på umgängesstödet idag och eftersom jag inte ville vara sen så åkte jag ner och parkerade bilen på parkeringen i närheten.

När jag väl kom fram till umgängesstödet så såg jag att det var ovanligt mycket aktivitet där mot vad det brukar vara.

Nästan ..[fortsätt läs]

Mamman vill inte träffa sina sex barn

av Mikael Fjällborg

Det är mest snyfthistorier om fädrer som fråntagits umgängesrätten med sina barn.Min story är det motsatta. Mitt ex har självmant förvägrat våra gemensamma barn umgänge med henne. Alltså mamman vägrar träffa sina biologiska barn. De är sex (6) till antalet och jag kan föreställa mig den sorg de känner för sin frånvarande mor. Hon lever, är inte död men mamman valde flaskan framför barnen och har inte träffat dem på tolv (12) år. Yngsta flickan fyller 18 år i vinter och har inte sett skymten av sin mamma sen hon var sex år. Således finns varianter av dessa spörsmål även om jag kan inbilla mig att mitt fall är nog mer ovanligt.

Trots barnporr och kidnappning från mammans sida får jag inte träffa mina barn.

av Magnus

Jag hade fyra barn tillsammans med en kvinna. Vi bodde i hus på landet, men på grund av eskalerande våld från en vuxen styvsons sida valde jag att flytta. Hon hotade då att ta barnen ifrån mig, vilket hon också lyckades med till slut. Jag flyttade till en lägenhet som låg förhållandevis nära barnen barnen och försökte få till ett växelvist boende. Mamman tvingade barnen att välja mellan oss föräldrar och barnen som mådde allt sämre sedan jag flyttat, förklarade att de hellre ville bo med mig (detta fick jag veta först efter en sväng i Kammarrätten där jag begärt handlingar från socialtjänsten som de sekretessbelagt). Vi kunde inte komma överrens. Mamman vägrade gå med på växelvist boende eftersom hon då skulle förlora bidrag. Det förklarade hon öppet för socialtjänsten och mig och värst av allt – även för barnen. Vid årskiftet 07/08 stämde hon mig på vårdnad och boende. Hon yrkade att jag endast skulle ha umgänge varannan helg. Som skäl angav hon samarbetsproblem och psykisk misshandel. Interimistiskt bestämde domstolen, trots att vi haft ett växelvist boende fram till ett par månader före förhandlingen, att jag fick umgänge varannan helg. Socialtjänsten genomförde en utredning om vårdnad, boende och umgänge och rekommenderade gemensam vårdnad och växelvist boende helt i enlighet med mina yrkanden. Jag trodde nu att det skulle lösa sig – men det var nu det gick snett på riktigt. I oktober månad 2008. Bara några veckor efter socialtjänstens rekommendation anhölls mamman och hennes nya sambo misstänkta för barnporno-grafibrott. Barnen hämtades samtidigt ..[fortsätt läs]

Gemensam vårdnad betyder inget…

av Gunnar Person

För några veckor stack min fd tjej med vår dotter (8år), som jag har träffat mer än varannan vecka.. strul i 8 år. Nu ska hon ha sitt tredje barn med tredje pappan. Hon flyttade 120 mil. Man är rättslös ,gemensam vårdnad betyder inget,,,det är var barnet är skriven någonstans det handlar om ! Har advokat men jag har inte så stora förhoppningar att lyckas ändå. Har jobbat med barn i 8 år….men är dock bara en skötsam pappa…Jag blir bara en i mängden som förlorar sitt barn och återigen ett barn som förlorar sin pappa

Har inte träffat min son på 13år, jag brukar titta på honom för att se att han har det bra

av Dan Jarbyn

Det finns något som är lika illa ,,och det kallas umgängessabotage.   det kvittar hur rätten dömer om någon av föräldern saboterar och hjärtvättar barnet gentemot den andre föräldern.

Jag har inte sett min son på 13 år. enbart alla de otaliga gånger jag stått och tittat utan att han har vetat om det för att se att han mår bra och är frisk.

min sons mamma jobbar inom socialtjänsten. jag har gett upp.
Som pappa har du bara skyldigheter inga rättigheter över huvud taget.

Mamman missköter umgänget, men ingen bryr sig

av Jan-Åke Persson

Min son och hans sambo separerade för ett halvår sedan. Dom har tillsammans en flicka på tre år.Mamman har sagt upp förskoleplatsen här i Lund ,utan min sons medgivande. Hans ex har nu flyttat i hop med sin nye kille ca fem mil norr om Göteborg.

Sonen har umgängesrätt varannan onsdag till söndag. Eftersom han jobbar ,och dessutom inte har någon förskoleplats,så är det i dag helt omöjligt att träffa dottern. Dom har ej träffats sedan den 13 juni.

Sonens ex skall lämna flickan i Halmstad ,där min son skall hämta henne. Hon har inte skött detta ,då hon är höggravid.
Det finns andra i hennes närhet,som kan köra,men dom skyller på att dom har ett jobb att sköta.Vi har varit i kontakt med

Socialen(Familjerätten) men där är det en seg process.

Väntar nu på ett konkret beslut från tingsrätten i månadsskiftet.

Vård och umgängesrätt i Lunds kommun är den sämsta i hela landet.Ett exemopel som har publcerat i tidningen är 26 fall av vårdnadstvist.=26 fall till kvinnans fördel.

Jag var en idiot som gick till soc

av Mikael V

Skilde mej när sonen va nio år, de började krångla på en gång om umgänge.

Idiot jag gick ju till sos,dumt.
Familjerätten då,trodde de skulle gå bra, dom lät förstående tyckte jag men men, föresten va de samma som jag träffat på sos
Vi kom överens om de vanliga, varannan helg o så men de funkade inte alls.
Hon slutade o dyka upp på mötena o jag medelade att nu blir de tingsrätten, då började dom vifta med papper som vi båda skulle skriva på o dom va juridiskt bindande men när vi alla va samlade igen visste dom inte va de va för nått ja sett.
Va bra less o tiden gick, min nya sambo med familj fick mej o gå till tingsrätten, flera gånger.
Fick ju rätt såklart med umgänge men de funkade inte efter, fler gånger i tingsrätten.

Hon gjorde bort sej totalt där, ett tag så trodde jag när dommaren sa`nästa gång vi sitter här o de inte fungerat e de inte bara umgänge de handlar om´´, funkade inte ändå
Nu har jag inte träffat min son på fyra år, dom flyttade 40 mil bort, han e femton nu
Nu vet jag systemet, säjer till mina yngre vänner i samma situation.

Strunta i sos.

Gå direkt på tingsrätten,kämpa o va snabb.

Så fort de inte funkar ta tingsrätten igen o igen,va snabb.

Mamman ljög så att jag inte fick träffa mina barn mer

av Nils T

Jag tog själv initiativet till en skilsmässa 1996 och jag trodde delad vårdnad var en självklarhet eftersom jag varit en ”perfekt” pappa. Därför blev jag ”chockad” när familjerättens B-M Nilsson sa till mig att jag inte skulle få se mina barn mer.

Sedan ljög hon kraftigt om mig och vägrade ta med saker i vårdnadsutredningen som var graverande för mamman. Istället skrev hon att ”pappan svartmålar mamman så kraftigt att det är olämpligt att han får träffa sin barnen”.
Mammans negativa sidor vändes alltså mot mig!

Jag försöker allt jag kan, men vet inte vad jag skall göra snart

av Robert B

Nu har det snart gått 9 månader sen jag träffade min dotter och pratade med henne senast.
Min dotter är nu 14 år. Jag och hennes mor separerade när dottern var ca1,5 år. Den första tiden efter separationen hade vi varannan vecka. De sista 8-9 åren har dottern varit hos mig varannan helg. Samt ca 3-4 veckor varje sommar. Jag har alltid sett till att hon haft ett eget rum hos mig. Vår relation till i dec förra året har varit väldigt bra, jag och modern har inte heller haft några bekymmer. Hemma hos modern har dottern 3 små syskon. Modern har sen ca 10 år en ny som hon lever tillsammans med. Han tycker jag är en bra kille på alla sätt. Jag lever tillsammans med en ny kvinna sen 2,5 år. Hon har en dotter sedan tidigare och jag har en son som är 5 år som jag fick tillsammans med en kvinna som jag levde tillsammans med mellan dotterns mor och min fru. Det var lite bakgrund.

Allt startade runt jul i fjol, då vi pratade om var dotter skulle skulle fira jul/nyår. Jag frågade många gånger och till slut så bokade jag och min fru upp oss på en fest och jag pratade med dottern att hon fick fira nyår hemma hos sin mor. Detta skedde ett par dagar innan jul, det slutade med att dottern avslutade all kontakt med mig from då. Jag tänkte väl att om jag låter henne vara en stund så ..[fortsätt läs]

Samtalsledaren slog sin stol i golvet för att jag inte accepterade orättvist förslag

av Tomilee

jag vill bara berätta om en sak som jag tycker visar hur snett man på soc förv i Lund ser på pappors rätt.

Jag har brottats med dem under flera år av min sons tidiga barndom. Det var på den tiden mamman själv kunde lägga beslag på vårdnaden om man inte levde samman eller var gifta. När vi senare hade samarbetssamtal med två socionomer närvarande trodde jag i min enfald att detta faktum att en av dem var man skulle vara för att det inte bara skulle finnas kvinnliga perspektiv på det hela. Så fel man kan ha!

Vid ett tillfälle (efter att vi hade haft en lång och svår diskussion med stort avstånd mellan åsikterna) fick mamman först lägga fram sitt förslag hur hon ville att samarbetet fortsättningsvis skulle se ut. Efter detta frågade den manliga socionomen om jag kunde acceptera detta och eftersom det fanns flera punkter i förslaget som jag tyckte var djupt orättvisa så svarade jag nej.

Då for den manliga socionomen upp och tog sin stol och slog den i golvet i vredesmod!!! Och jag bara satt där helt förbluffad…

Senare när vi avslutat samtalsserien fick jag en enkät för att fylla i och utvärdera samtalen. Jag skrev om den manliga socionomens utbrott, vilket jag tycker var inte bara fullständigt oprofessionellt, utan också vittnad om instabilitet och oförmåga att se det manliga perspektivet.

Aldrig att jag fick en ursäkt eller förklaring! Jag har sedan sett att denne man utan några problem fortsätter sitt arbete med samarbetssamtal. Om man accepterar ..[fortsätt läs]

En hel familj blir lidande för att mamman inte vill låta pojken träffa oss

av Farmor Jane

Jag är farmor och min son har gemensam vårdnad. De första 3 åren skötte mamman honom mest men pappan och vår familj hade honom mycket under den tiden. Då han var 3 år hade de sin son varannan vecka. Detta pågick till en dag i februari 2009. Då kom ett sms från mamman ” att nu tar jag hand om honom på heltid”. Mamman har under åren varit minst sagt otrevlig varför pappan nu tyckte att det måste bli ordning en gång för alla. Advokaten på socialtjänsten har fått mycket på fötterna och det skulle gå till domstol. INGET har hänt än. Trots påstötningar. Mamman gör allt för att förpesta tillvaron. ex Förbjuder pappan och vår familj att träffa honom i skolan då det är den enda möjligheten. 5 ggr har han fått träffa sin pappa. Av vilken anledning tar detta sån TID. Det kommer väl att heta att NU har han ju varit så länge med mamman etc etc etc. Jag är farmor som är väldigt upprörd hur långsamt detta går. Vår lille kille blir 8 år i höst.

Han saknar sin pappa otroligt. Pappan lider och hela vår familj saknar honom oerhört

Jag är farmor och min son har gemensam vårdnad. De första 3 åren skötte mamman honom mest men pappan och vår familj hade honom mycket under den tiden. Då han var 3 år hade de sin son varannan vecka. Detta pågick till en dag i februari 2009. Då kom ett sms från mamman " att nu ..[fortsätt läs]

Polisen och socialen samarbetade för att bryta mot lagstiftningen och ta min dotter ifrån mig

av Christian

skriver detta pga att min fd sambo hotar att söka ensam vårdnad.hon har redan försökt svart måla mig genom att polis anmäla mig för olaga hot mm,allt började en kväll i våras då min fd sambo kom hem från sitt jobb och va förbannad över nåt som hänt på hennes jobb.

jag drog mig undan till toaletten där jag stod och rakade mig då hörde jag hur hon började skälla ut min snart 9 åriga son som jag har ihop med en annan kvinna.hon visste att jag skulle reagera på det och när jag kom ut för att försvara han, blev hon galen och packade en väska kläder och sa att det va slut och att hon skulle dra.visst sa jag, men du tar inte med vår dotter som vi har gemensam vårdnad om som då va ca 1,4år men det skulle hon till varje pris,vilket jag inte gick med på.

fd sambon blev då ännu mer galen och hotade med att fick hon inte ta med våran dotter så skulle hon gå över lik för att fixa det,vilket jag inte tog på nåt större allvar,vår dotter va med mig.

ca 1 vecka sen knacka det på dörren det va polisen och 2 sos tanter som sa att jag skulle ner på förhör på polis stationen,polisen tog med mig och sos plockade av mig min dotter,efter ett förhör på ca 45min så blir jag släppt och frågar då polisen var min dotter är, och fick då veta att hon va med sin ..[fortsätt läs]

Det var likadant då, rätten lyssnade inte på mig

av Stefan Malmgren

Har en avlägsen skilsmässa från -97. Läget var likadant då.

Under skilsmässoförhandlingarna hotade min fd hustru med att ta min dotter helt och hållet från mig om jag inte ställde upp på hennes villkor. Jag tillfrågade min advokat om det verkligen kunde vara på det viset. Han bekräftade att så var tyvärr fallet! Helt otroligt! Jag trodde inte mina öron.

Efter skilsmässan ansökte fd hustru tillsammans med då gemensam 12-årig dotter om ensam vårdnad för dottern. Sociala myndigheter hade inte för avsikt att ens höra mig i målet då ansågs vara helt betydelselöst. Då jag stod på mig om ett samtal hade jag en tydlig känsla av att mina uttalande inte hade någon betydelse, vilket de sociala medarbetarna (kvinnor!) så småningom erkände. Rätten tog heller ingen notis om mina uttalande.

Nu har det rättat till sig någotsånär och jag har en hyfsat bra kontakt med min dotter men en stor del av min dotters tonårsperioden är till spillo. Man kan undra vilka spår det satt i henne?!

Jag har kontaktperson trots jag inte är brottsling eller har gjort något fel…

av Sander

Efter 4 års hårt arbete börjar det entligen närma sig ett slut, med lite tur. Jag har en dotter på snart 5 år, jag och mamman sepererade när hon bara var några månader gammal. Mamman hade flyttat ner från Hedemora till Halmstad, när hon väl blev gravid krävde hon att vi skylle flytta tillbaka. om jag inte gjorde detta sade hon att jag valde att inte vara far till mitt barn. jag flyttade med upp, min dotter föddes, sedan började helvetet. Vi delade på oss ganska snart efter att våran dotter hade fötts och jag flyttade  tillbaka till Halmstad. Efter några månader kontaktade jag Familjerätten i Hedemora följande sades.

Jag sade mitt namn och var ärendet gälde.
Till svar fick jag: ja dej har man ju hört talas om vad tror du vi kan hjälpa dig med? du har inga rättigheter du har bara skyldigheter, vad var det du ville.

Vi träffade senare familjerätten, många beslut togs, men när det väll var dags vägrade mammam att genomföra dom. Här är ett exempel: jag skrev över nästan alla mina föräldrardagar till henne för att hon skulle kunna gå hemma med henne tills dottern var ett år och kom in på dagis, hon skulle åka ner till halmstad med min dotter till julheljen.

Några dagar innan hon skulle åka säger hon att hon inte kommer ner för hon har inte tid. Och ingen bryr sig för det visar sig ..[fortsätt läs]

Socialförvaltningens hyra var viktigare än mitt barn

av Ralph Bokelund

Jag blev av med vårdnaden av min tös då hon va ca ett år, pga. Falska beskyllningar av mamman o hennes advokat,,,.alkoholist,knarkare,bodde med 3 damer,hade aldrig arbetat,mm,mm. När de inte räckte så blev det grövre saker, tex. Att jag hade sex med mina äldre barn mm,,,,allt bara rena lögner.

då mamman trakaserade o hotade mina äldre barn,,o min fam. Så jag gav jag upp.

men ca. 4 år senare (2009 -6, maj ) blev mamman placerad i ett lvu med min dotter som jag då inte sett på 3år o 8 månader. Jag fick träffa henne på fam hemmet, allt gick bra o efter 3-4 månaders kamp fick jag ensam vårdnad .

min tös har nu bott hos mig sedan 2009-16,okt. Mamman träffar henne 2 tim i veckan i klippan,med kontaktperson.jag bor i klippans kommun o mamman i kristianstad.

jag har fått remis till bup sedan ett halvår då jag vill ha hjälp med min dotters rädsla pga vad mamman gjort.

det var i perstorps kommun som jag blev av med vårdnaden, mamman bodde i osby när hon blev objekt för lvu.

osby socialen o fam. Rätten agerade mycke snabbt o rättvist.

i perstorp va det en katastrof, det visade sig senare att soc. Chefen (mai-britt strålfors) hyrde lokaler av mammans advokat (lena rasmusson) o hade alltså större ekonomiska intresse tillsammans (517000.- va hyres kontraktet på)

En docka var min dotters ersättning för mig när hon inte fick träffa mig för mamma

av Ulf Kölbro

har kämpat i fyra år för rätten till att vara pappa. Kostat mig snart 400.000 kronor i advokatkostnader… Mitt barn har saknat mig otroligt mycket. Hon berättar nu hur hon, fyra år gammal, kommit igenom den svåra tiden genom att använda en docka som surrogat under pappas frånvaro…

Jag frågar, vad tusan gör vi mot våra barn?

Jag kämpade i sju år innan soc insåg att mamman var olämplig!

av Patrik Svensson

Jag är en ensamstående pappa till 2 underbara barn, en son och en dotter. Barnen är 9 och 5 år gamla.

Jag har inte varit ensamstående pappa hela tiden, i skrivande stund ca 2 1/2 år.
Innan dess kämpade jag för min rätt att träffa mina barn.
Barnens mamma begärde t.o.m faderskapstest när min son föddes (av någon anledning).. jag bad om det när min dotter föddes.
Det gick bara när deras mamma var på gott humör, vilket inte var ofta.

Jag startade ganska tidigt en process mot barnens mamma för min rätt att först få umgänge med min son och senare även med min dotter. Jag fick dra en lögn för barnens mamma bara för att få vara med vid min sons födelse, min dotters fick jag inte vara med på.

Av en händelse fick jag reda på när min son skulle döpas, jag gick dit tillsammans med min sons farmor o två fastrar, de blev utkörda från kyrkan av barnens mamma. Jag ensam fick stanna kvar bland all hennes släkt och vänner, lyssna på deras skit.

Min dotters dop fick jag inte vara med på.

Jag hade kontakt med soc i Ystad och de gav mig rätt att få träffa mina barn.
De försökte förmå mamman förstå hur viktigt det är för barn att ha kontakt med båda sina föräldrar. Men utan framgång.

Jag stämde henne inför både tingsrätt, länsrätt och även hovrätt.
De gav mig ALLA rätt att få umgänge med mina barn, de gav henne t.o.m vite på flera tusen ..[fortsätt läs]

Mamman var psykiskt sjuk fick all tid, men jag som var normal fick nästan inget.

av Amir M.

Vill bara säga att min vårdnadstvist ägde rum i Lunds tingsrätt och att där talar domaren om för en att livet är ”orättvist”!
Jag stämde mitt X för att hon ville att umgänget med vår gemensama son skulle se ut som hon ville dvs varannan helg ca 2 tim.
När vi satt i förhandlingen så nämnde jag att om X:et träffar en ny kille så kommer den främmande mäniska att ha mer umgänge med min son än vad jag får som biologisk pappa!
Svaret från domaren blev:”Jaa du, livet är orättvist”!
Själv blev jag chockad av svaret och svarade tillbaks:”Ja det vet jag,men jag trodde att vi faktiskt skulle hålla på med rättvisan här inne o att det var därför jag kom hit”!

Det blev tyst en liten stund o sen var det dags igen för ny chock…

Då hade ”hon” domaren bestämt hur umgänget ska se ut typ 6 nätter sammanlagt i månaden skulle jag få lov att ha grabben.
När jag frågade hur länge det ska vara så här blev svaret: ”för alltid o så fniss ett par ggr” och efter det ”jag skojar bara med dig”!

Där sitter jag på ett känsloladdat möte om framtiden med min son och du ”bara skojar” sa jag till henne! Det var kanske dumt sa hon!

O då undrar jag nu är det bara jag som har blivit kränkt o illa behandlad på en förhandling eller är det fler!

Trots att jag är en skötsam på alla sätt o stabil på alla sätt så ..[fortsätt läs]

Soc trodde bara på mamman – Calle lyssnade man inte till, han var ju livsfarlig

Av Madeleine Björk

2002
Nu skall jag försöka göra en lång historia kort, och tro mig, jag gör verkligen vad jag kan för att korta ner det även om det säkert kommer att bli långt.

Min sambo har en son tillsammans med en människa som jag har kommit att avsky, inte för att hon är mamman till hans äldsta son dvs det är inte ett svartsjukedrama.
Nej det handlar om att denna människa helt skoningslöst använder sig av deras son i sin hatkampanj mot min sambo.

Mamman till Calles äldsta son heter Carina.
Hans son med Carina heter Måns och är nu 8.5år.
Min sambo heter Calle, jag väljer att inte byta ut hans namn.
Det är Calle, mitt eget namn och myndighetspersoners namn som inte är ändrade.
Alla andra heter något annat.

När de träffades i början av år 2002 flyttade hon snabbt in till Calle, hon lade snabbt ner sin lilla rörelse och flyttade över 40 mil.

När de hade varit tillsammans i tre månader blev hon gravid (kondomerna gick sönder hela tiden, av någon lustig anledning så var nästan alla deras kondomer måndagsproduktion). Efteråt har vi förstått att hon stack hål på kondomerna för att de skulle gå sönder.
Det är ett antagande då man måste vara synnerligen klumpig om detta sker om och om igen och det har jag frågat Calle rent ut.

Calle kände av lite panik för han hade redan inom sig en känsla av att de två inte var ämnade för varandra, men då hon var gravid så ..[fortsätt läs]

Min pappa lärde mig vad som är viktigt i livet – jag släpper aldrig mina barn!

av Andreas Söderkvist

Jag hittade den här sidan i samband med att jag själv blev pappa till två små underbara varelser.

Anledningen till att jag skriver det här är för att hjälpa till att förstå vilka enorma konsekvenser ett konstant nedvärderande av faderskapet har för de barn som är inblandade, min högsta önskan är att väcka till lite eftertanke hos de människor som dagligen avgör i dessa frågor.

Jag blev pappa den 22 november 2007, min lille Gustaf kom till världen och det var egentligen bara ett under att han klarade sin första tid, han hade sju minuter av andningsuppehåll och smittades av en e-coli infektion som han behandlades akut för, samma infektion tog ett par barns liv på huddinge sjukus under den vintern.

Det var väldigt självklart för mig att vilja ta hand om mitt barn och när hans syster kom till världen  februari 2009 bestämde min fru och jag att hon skulle gå och arbeta och att jag skulle fortsätta vara föräldraledig då jag varit föräldraledig sedan Gustaf var 9 månader.

Jag har en pappa som heter Sten, i förrgår fyllde han 80 år.

Min pappa var lite av 60 talets playboy, han var snygg, smart, vältränad och för att toppa det, fältflygare, 60 talets benämning på stridspilot. Han var ingen man som behövde sitta och vänta för de bra sakerna i livet skulle dimpa ner i hans knä och troligtvis var han ganska omedveten om vilket ansvar men har som förälder.
Det tog honom ungefär 40 år att träffa en kvinna som han ..[fortsätt läs]

Inte utan min son…

av John

När jag tog ut skilsmässa så visste jag att det skulle bli en fruktansvärd tuff och jobbig match att gå men det blev betydligt värre än så… Jag trodde inte i min vildaste fantasi att mitt beslut skulle få så enorma proportioner som det fick, alla var inblandade… Den enorma smutskastningskampanjen som jag fick emotta från X:t och hela hennes familj (Far, Mor, hennes syskon) var inriktad på att enbart kasta skit över mig men även mina föräldrar fick sitt och även mina syskon. Vad dem sa och gjorde tänker jag inte gå in på, det kan ni nog säkert gissa er till.

Mitt i allt detta stod min äldste son och fick höra alla dem hemska saker som sades. Givetvis så resulterade detta ganska omgående till att han tog avstånd ifrån mig…

Jag försökte då få hjälp via Soc, familjerätten men där fick jag ingen hjälp. Kort härefter lyckades jag få in pojken på Bup för att försöka få igång ett fungerande umgänge mellan oss. Efter att vi hade gått där en gång i vecka under flera års tid så upphörde det nu plötsligt. Nu var allt avklippt …

Jag kunde inte ensam bestämma att han skulle dit utan båda föräldrarna ska vara överens om detta. Därefter kom den fruktansvärda ångesten som ett brev på posten och hade jag inte nu haft min familj, mina vänner och min nya livskamrat som stöttade mig så hade jag nog aldrig kunnat skriva det ni läser just nu.

Givetvis så hade jag kontakt med Advokat ..[fortsätt läs]

Lund anser inte att min son, som rymt till mig, skall få gå i skolan

av Pär Henriksson

Jag har ej fått träffa min dotter på snart ett år och min son har rymt till mig men har under det halvår han vistats hos mig vägrats skolgång av lokala myndigheter med hänvisning till ”hemkommunen/mamman”.. Allt runtomkring denna vårdnadstvist är oerhört komplicerat vad gäller mamman och mammans familj (morfadern och mormodern). Vilka som av normala och goda kvaliteter hos mig – i egenskap mycket engagerad och omtänksam man – finner socialen trots det sätt att ifrågasätta mitt bidrag till barnens välmående. I det närmaste tas jag för ”självgod” av socialen om jag ”vågar” utmana mammans ”givna roll som omsorgsgivare”.. (..mamman, får av socialen å sin sida generös stöttning för att ”bortförklara” grava omständigheter inom hennes/morföräldrarnas agerande kring våra gemensamma barn) För ca ett år sen rymde min son till mig för att han ville bo hos mig.

Jag stod då (2009) sedan några månader mitt i början av en vårdnadstvist – den drev ”naturligtvis” av mamman. Soc hade inledningsvis ”bara” tagit boendet för barnen ifrån mig – senare kunde soc ”skadeglatt” (!?) ta ifrån mig även vårdnaden (interimistiskt) med hänvisningar från ett mycket tunt underlag. Mamman har enligt min son, efter att han rymde till mig, skrämt min dotter med att ”Pappa har rövat bort din bror. Du kan aldrig mer lita på honom och ifall han kommer gör det med dig också” Sen dess har mamman vägrat lämna ut min dotter för hennes umgänge (interimistiska) med mig.

”Man” fick min dotter att säga i enrum hos socialen ”att ..[fortsätt läs]

Försvarade min dotter från sambon – får inte träffa mina söner mera

av Pärra Andersson

Jag vill beskriva detta kort. Det har gått över ett år och jag har haft mycket tid att tänka igenom vad som skett. Det har, för mig, varit den jobbigaste perioden i mitt liv.

Det handlar om mig, mitt X, våra två gemensamma barn och min dotter från ett tidigare förhållande.

I oktober 2008 tog jag och min sambo banklån och köpte en fin lägenhet i Slottstaden i Malmö. Alltså grannar med Zlatan och ett stenkast från havet. Det är ett lugnt och tryggt område där bla Sveriges bästa förskolor och skolor finns. För mig var detta ett stort steg och en klassresa som jag genom tre jobb kämpat för att nå fram till.

Ett par veckor senare, en söndagsmorgon, hamnade min sambo i en dispyt med min 10-åriga dotter, som hon aldrig riktigt accepterat som en i familjen. Det blev brutalt och otäckt och slutade med att de båda låg på golvet och jag fick bryta in och sära dem. Jag blev, vilket sällan sker, enomt arg eftersom jag hatar både våldsamma ord och speciellt våld i fysisk form, så jag skällde rejält på min sambo. Och självklart försvarde min 10-åring.

2 dagar senare tog hon mina två söner och flyttade till Sthlm. Hon kunde inte acceptera att jag tog min dotters parti.

När hon åkte sa hon att hon skulle vara borta en vecka och vila, men ringde ett par dagar senare och sa att hon skulle stanna i Sthlm och att det var slut. (Ett par månader senare så berättade ..[fortsätt läs]

Mamman kastade ut barnen i snön – jag fick inte träffa barnen på 10 år.

av Per Holfve

Jag fick strida i 10år för att få träffa mina barn.
Först via advokat och tingsrätt, efter som socialförvaltningen hade strulat med förundersökningen, så tog tingsrätten inte med den. Sedan fortsatte det med att jag fick polis anmäla min förra sambo. För barnmisshandel med läderremmar och barnen vart utkastade i snön utan ytterkläder. Polisen var hem dit tre gånger. Dotter vart omhändertagen på jour fosterhem. När jag gick till Länsrätten började det lugna ner sig. Hade jag inte träffat min fru som har hkälp mig genom detta. så hade jag inte fått dom barn jag har idag. efter som jag själv inte har haft någon riktig pappa, så vet man inte hur man ska göra.

Jag dricker öl till tipsextra eller nåt glas vin om det är en fin middag – mina barn blev fosterhemsplacerade

av Ulf Holmberg

Jag sökte vårdnaden om mina barn 2 o 3 år gamla, vid skilsmässan. Men hennes socialtant (Ritva) ville annorlunda. Ritva bjöd in mig till sitt kontor för en pratstund och frågade inledningsvis om jag rökte, jodå jag röker svarade jag, det är skadligt för barnen om du röker, okej svarade jag och vred sönder mitt paket och slutade röka på socialkontoret i Skogås och har inte rökt sen dess, sen frågade hon mina alkoholvanor. Jag svarade att jag dricker väl nån öl till tipsextra eller nåt glas vin om det är en fin middag eller nån grogg eller 2 o det är fest, vet du att du är på väg att bli alkoholist sa hon då och jag blev så förbannad att jag gick därifrån med orden, hur mycket dricker du själv, men hon svarade inte. Jag fick inte vårdnaden om mina barn utan hon fosterhemsplacerade barnen istället. Jag vill påpeka att jag har aldrig varit i klammer med rättvisan, alltid jobbat och använder inga droger och har aldrig ökat alkohol-konsumtionen än det jag sagt tidigare. Jag fortsatte dock att strida för att få mina barn och jag träffade en man på BRIS som blev min advokat, han drev målet mot socialkontoret och efter ett år vann jag hem barnen och har fostrat dom själv hela tiden. Idag lever dom i en stad nära mig med egna barn och som respekterade medborgare på rätt sida om lagen.

Mamman och jag gjorde samma sak – jag blev fråntagen mina barn, mamman fick behålla dem

av Robert

Har en son på snart 2 år. Kan börja med att några månader innan han föddes va jag tvungen att skriva på att jag var pappa men vårdnaden hade jag ingen talan om. Jag var fundersam på varför ja skulle skriva på innan min son ens var född. Svaret jag fick var att dom brukar göra så. Sen att jag inte hade någon talan om vårdnaden det fattade jag inte och kommer inte förstå. Trodde faktiskt att man var två om att göra barn. Först för bara ett par månader sedan sa socialen att det var mamman som hade bestämt att vi skulle skriva faderskapet innan han ens var född. Jag fick aldrig reda på det.

Nu har jag varit i vårdnadstvist i drygt 2 år. I mitt fall är Socialen på mammans sida. Bara en sån sak som mamman sa att jag rökat Hasch. Vilket jag erkände att jag prövat men att även hon har gjort det. Men socialen tyckte inte att det var bra att skriva att mamman gjort det. Varken jag eller mamman har några problem med droger, men mig ska dom smutskasta. Socialen säger även att jag är en mycket bra pappa men att delad vårdnad är inte bra. Så då får mamman ha ensam enligt dom.

Jag har jobb insatslägenhet alltid skött mig  bil körkort m.m.
Hon bor hemma hos sin mamma och tycker att min sons mormor är viktigare än mig.
Jag får inte det att gå ihop mamma pappa e väl viktigast? Socialen skiter ..[fortsätt läs]

Socionomutbildningen programmerar bort papporna

HEj alla pappor och även alla mammor och andra personer som är med o stöttar denna viktiga sak.. Ville bara dela med mig av mina erfarenheter som socinom studcent.. Jag studerar i växjö universitet där vi är 55 st i klassen .. varav vi är 6 killar.. I klassen så råder det en övervägande känsla att man som kille/man har gjort något fel.. Vi blir ständigt påminnda genom föreläsare och val av kurslitteratur är mammorna är offer och även att mammorna är den primära vårdnadshavaren.. Pappan är någon som bara finns i bakrunden och man pratar bara om pappan när man ska ha någon att skylla på eller för att beskriva något barn som har hamnat lite fe l i livet.. då är det direkt en påföljd av pappans frånvaro eller något annat.. bara det är pappans fel. Här om dagen så skickades det runt en bok som vi skulle läsa där det stog på svart och vitt att mamman är primär vårdtagaren av ett barn och barnen har det bäst hos mamman.. Blev arg reste mej och sa ifrån.. Men när man som kille reser sig och säger ifrån om något ämne som är så känsligt som genus så blir det lätt att man får ett par stycken dolkar i ryggen….

enligt statistiska centralbyråns undersökning 2006 så säger dom att över 90 & av alla vårdnadstvister går till mamman.. inte undra på när vi som socinom studenter blir vi bombaderade av genus manipulation och generaliserar alla pappor som onda medan ..[fortsätt läs]

Kvinnojouren hjälpte mina barn försvinna – borta i 15 månader

av Christer Cuñat

2010-01-01

Här kommer en uppdatering om vad som hänt i mitt ”case” sedan förra gången jag fick mina barns och min ”historia” publicerad här på minpappa.nu !

Ja vill börja med att tala om att jag nu fått en ”förfrågan” från en journalist.
Journalisten har frågat mej om jag nu är beredd att ”lägga ut” ALLT faktamaterial i mitt case….namn, bilder,dokument m.m. på alla inblandade myndighetspersoner m.fl. som är och har varit inblandade och ansvariga för denna vidriga härva av maktmissbruk,rättsröta,lögner och från deras sida psykisk barnmisshandel av stora mått…och mitt svar denna gång blev…JA, NU ÄR JAG BEREDD !
Så efter nyår sätter vi igång !

Ni som känner till mej och mitt case och tänker..ahh…det måste vara ”daddy” som ska lägga ut det…nej det är INTE ”daddy”….det är en journalist med mångårig erfarenhet från olika tidningsredaktioner m.m. !

När ni läser nedanstående ska ni veta att jag FORTFARANDE ÄR VÅRDNADSHAVARE (gemensam vårdnad) och att mina barn ”försvann” med sin mamma 2/8-08 och jag har inte fått någon som helst kontakt med dom sedan dess (barnen hade ”delat”  boende hos oss föräldrar  sedan många år tillbaks) !…se förra publiceringen av mitt ”case” !

Det senaste var att vi (min advokat och jag) fick reda på att den förre verksamhetschefen för skolan som mina barn nu går på (i Borås) tillåtit att barnen skrevs in på skolan (utan min vetskap och tillåtelse) på uppmaning av KVINNOJOUREN !!!..det är faktiskt sant !!!
 (det är med största sannolikhet Kvinnojouren Frideborg i Mölndal….men fakta om det ..[fortsätt läs]

Mina barn misshandlas, mammorna erkänner lögner, men åklagare och soc går på deras historier ändå

av Jonas Wirsén

Mitt fall är förvisso oxå vårdnadstvister men än allvarligare än så. Här har mammorna hjälp av socialen och åklagare på ett mycket makabert sätt. Man påstår att jag ska ha låst in, isolerat och misshandlat mitt ex vilket nu resulterat i att mina söner är under LVU och åklagaren har gett mamman besöksförbud samt förlängde åklagaren det nu den 8 dec 2009 med motiveringen att särskilda omständigheter som ska ha kommit fram. Det vill säga att åklagaren utan att beakta möjligheten att mamman ljuger väljer att köpa allt hon säger. Deta trotts att det i verkligheten är mitt ex som är boven. Grunder till LVU: Under 2003-2004 pågick en vårdnadstvist om min stora son snart 9 år under denna gjorde hans mamma en massa olika polisanmälningar mot mig för att på sätt få vinning om vår gemwensamma son. Dock så trotts detta valde Tingsrätten att i DOM fastställa delad vårdnad och att han skulle bo hos mig.

Skolan anmälde misshandel

Efter detta har bla skolan anmält mamman för misshandel på min son och även mitt senaste ex gjorde det 2007 då han kom hem efter omgänge med en massa blåmärken. Sen har det vrit lugnt fram tills i december 2007 då mitt senaste ex och min minsta sons mammas syster gjorde en falsk anmälan mot mig angående grov kvinnofridskränkning vilket resulterade i att jag satt i arresten i kristianstad den 1-3 december varpå mitt ex erkände att anklagelsen va falsk och jag fick ersättning från Justitekanslern efter detta flyttade hon ..[fortsätt läs]

Efter separation fick jag inte träffa mina barn trots domslut

av Mikael Vesterlund

Efter vi separerade vägrade min fd ge mig umgänge med min son.

Tog kontakt med socialförvaltningen och därefter familjerätten. I Strängnäs är detta samma personal.
I början sa hon rakt ut jag inte fick ha konakt med sonen. Det kändes som om jag hade alla med mig min före detta blev tillsagd att barn har rätt till båda föräldrarna av socialförvaltningen.

Min fd bytte taktik o började anmäla mej för allt möjligt och efter en anmälan måste en utredning starta vilken drar ut på tiden. Jag tröttnade på att det tog tid och och stämde vid tingsrätten. Tingsrätten gav mig rätt och min fd sa där att min son skall få träffa pappa.
Så blev det inte. Jag försökte kontakta min fd, men fick inget svar.

Det blev ny tingsrättsförhandlning. Samm sak igen. Jag fick rätt.

Efter denna förhandling hon inte att få tag på. Hon har flyttat femtio mil bort och går inte nå alls. Det är länge sedan jag fick se min son.

Min fråga är om det inte borde finnas en uppföljning för att se hur det går?

Min fd har fler barn. Bland annat en dotter som bodde hos pappan o var hos oss på helger o lov.

En gång fick jag höra av mamman att dottern blivit sexuelt utnytjad av pappan.

Oj, hemskt, var min första tanke! Stackars flicka och tog henne till mig till oss. Pappan ringde och undrade vart hon var och jag var bara tvär mot hennes fd och som jag trodde var en pedofil.

Flickans pappa gick till ..[fortsätt läs]

Våldsamt umgängessabotage – socialen ”glömde” ta med misshandeln

av Peter Delshammar

 

10/5 2008 skulle jag hämta min dotter i Höllviken.
Min dotter var då 6 år.
Mamman hade bett mig låta hennes mamma/mormor lämna över eftersom min dotters mamma var på kurs.

När jag kom till platsen var även hennes pappa/morfar där. Han har varit mycket hotfull mot mig och min omgivning, han har hotat min mamma och vänner och andra släktingar.

De meddelade att min dotter inte skulle följa med mig. Jag hade kört en och en halv timme för att tillmötesgå min fds önskemål och nu hände detta.

Jag försökte prata med min dotter men hennes morfar avbröt mig hela tiden med uttryck som:
”Tyst! Prata inte med henne! Jag har pratat med polisen och socialtjänsten. Nu håller du tyst!”

Det var inte första gången som han uppträdde på det viset och jag hade aldrig gått med på att han skulle medverka, vilket min fd vet om. Han har till och med hotat och trakasserat de i sin egen släkt som haft kontakt med mig.

Både hans, morfaderns, syster och mor kontaktade mig vid separationen för att ge mig stöd. Tyvärr vågade hans syster efter trakasserier mot henne och mamman inte vittna vid en förhandling.
Min dotter och jag kunde bara utbyta några få ord och det framgick att hon inte var förberedd på att hon skulle till mig. Fruktlöst försökte jag berätta vad vi skulle göra, ständigt avbruten av morfadern och mormodern som slet tag i henne och drog henne från mig mot bilen.

Jag sa till morföräldrarna att deras agerande inte ..[fortsätt läs]

Dotter försvann till Prag, Kristianstad familjerätt hjälpte till

av Einar Strömblad, Kristianstad

Mamman försvann till Tjeckien 12 sept 2005 med 2-åriga dottern. Socialens s.k. vårdnadsutredning och övrig handläggning har kraftigt kritiserats av JO på 6 eller 7 punkter. Vårdnadsutredningen i sig själv har underkänts på en mångfald punkter av oberoende granskare. Detta tillsammans fick Tingsrätten att 1 år efter utredningen besluta göra om den. Ännu har ingen vårdnadsutredning kunnat presenteras. Gemensam vårdnad består interimistiskt men någon kontakt med barneet kan ej förekomma.
Hela ärendet plus en mängd andra myndigheters handläggning ligger just nu för slutavgörande hos Europadomstolen för Mänskliga Rättigheter.
Svensk domstol vägrade erkänna att Haag-konventionen om olovligt bortförda barn gällde. Överklagande av Skatteverkets ensidiga beslut om utflyttning/avregistrering  från svensk folkbokföring av barnet förvägrades eftersom mammans underskrift saknades (pga ”gemensam vårdnad”)

Läs mer i detta dokument om hela fallet

Familjerätten hjälpte mamma och barn fly till Tyskland

av Tommy Jonsson

Min dotter bodde i Höör och de lyckades ej att göra en umgänges- och vårdnadsutredning på 1,5 år.
Dvs. de hjälpte mamman att slippa den och hjälpte henne att fly till Tyskland.

Min dotter bor i slummen i Brasilien pga Lunds familjerätt

av  Alf Bengtsson, Jennys pappa

Jag träffade 1998 en brasiliansk kvinna när hon var på semester i Sverige. Hennes latinamerikanska kvinnlighet fångade mig direkt. Vi höll kontakten och i januari 1999 åkte jag till brasilien och träffade hennes 2 pojkar och familj. De bodde i ett bättre fattigområde. ” favela”.

Skolgången var bristfällig, sjukvården likaså. Våldet fanns runt hörnet och i familjen. Ett rent tredje världen förhållande.

I juni 1999 kom kvinnan till Sverige. Hon blev gravid direkt. I februari 2000, föddes min dotter, Jenny. Jag stannade hemma i 8 månader.

Först och främst för att jag älskade min dotter, men även för att mamman hade behov av mitt stöd. Jag tog hit hennes två pojkar i augusti 2002. De började specialskola på hösten och anpassade sig bra till det svenska samhället. Värre var det för mamman. Hon hatade mina föräldrar och mina vänner. Hon skar sönder däcken till min bil, för att förhindra mig att lämna hemmet.

Misshandel av barnen

Grannarna klagade på mig för att hon misshandlade barnen. Dom krävde att jag skulle göra någonting åt det. Jag tog kontakt med vårdcentralen och psykakuten på sjukhuset i Lund. Ingen hjälp gick att få därifrån.

Då ingenting hände ringde grannarna till socialförvaltningen och anmälde henne för misshandel. Hon svarade med att lämna hemmet och anmäla mig för misshandel.

Skyddat boende

Då började saker och ting hända. Polisen började agera och mamman och barnen fick skyddat boende. Dom fick ett boende ute i den skånska ödemarken. Detta passade inte mamman. Hon ringde och ville tillbaka. Det fanns ingen affär ..[fortsätt läs]

Lunds familjerätt hotade mig att om inte jag agerade som dom sa skulle dom ta sonen ifrån mig

av Anders Bengtsson

Sedan min son föddes i februari 2007 har mamman vägrat lämna ut honom fler gånger än jag fått träffa honom, trots domstolsbeslut. Jag har kämpat i över två år i rätten för att få umgås med min son. Det har varit sju muntliga förberedelser, och ännu ingen huvudförhandling. Detta har medfört att jag numera får betala allt själv.

Det har varit den värsta tiden i mitt liv. Men jag måste kunna titta min son i ögonen när han blir stor och säga att jag gjorde allt för att vara delaktig i hans uppväxt.  Jag delger min historia i hopp om att det kan hjälpa andra fäder i samma situation.

Jag är nog ett klassiskt exempel på hur illa det kan gå för en pappa som inte får träffa sitt barn. Stöd från vänner, familj och arbetsgivare har gett mig kraft att orka slåss för min rätt. I mitt hus står min sons rum tomt och väntar på att han ska få komma. Små barnskor i hallen står på rad.
Skorna påminner mig om att min son behöver mig och hur fint vi haft det de gånger vi träffats. Men det var ju inte så här jag föreställde mig att det skulle vara att bli pappa.

Min son föddes

Det var ett stort ögonblick när min före detta sambo berättade att hon var gravid. Vi hade träffats via Internet hösten 2005.

Jag blev förvånad att hon blev gravid så kort efter att vi hade träffats, men jag var såklart eld och lågor när jag fick beskedet. Senare har jag dock slagits ..[fortsätt läs]

wp_footer()