av Ulf Holmberg
Jag sökte vårdnaden om mina barn 2 o 3 år gamla, vid skilsmässan. Men hennes socialtant (Ritva) ville annorlunda. Ritva bjöd in mig till sitt kontor för en pratstund och frågade inledningsvis om jag rökte, jodå jag röker svarade jag, det är skadligt för barnen om du röker, okej svarade jag och vred sönder mitt paket och slutade röka på socialkontoret i Skogås och har inte rökt sen dess, sen frågade hon mina alkoholvanor. Jag svarade att jag dricker väl nån öl till tipsextra eller nåt glas vin om det är en fin middag eller nån grogg eller 2 o det är fest, vet du att du är på väg att bli alkoholist sa hon då och jag blev så förbannad att jag gick därifrån med orden, hur mycket dricker du själv, men hon svarade inte. Jag fick inte vårdnaden om mina barn utan hon fosterhemsplacerade barnen istället. Jag vill påpeka att jag har aldrig varit i klammer med rättvisan, alltid jobbat och använder inga droger och har aldrig ökat alkohol-konsumtionen än det jag sagt tidigare. Jag fortsatte dock att strida för att få mina barn och jag träffade en man på BRIS som blev min advokat, han drev målet mot socialkontoret och efter ett år vann jag hem barnen och har fostrat dom själv hela tiden. Idag lever dom i en stad nära mig med egna barn och som respekterade medborgare på rätt sida om lagen.
