av Peter Delshammar
10/5 2008 skulle jag hämta min dotter i Höllviken.
Min dotter var då 6 år.
Mamman hade bett mig låta hennes mamma/mormor lämna över eftersom min dotters mamma var på kurs.
När jag kom till platsen var även hennes pappa/morfar där. Han har varit mycket hotfull mot mig och min omgivning, han har hotat min mamma och vänner och andra släktingar.
De meddelade att min dotter inte skulle följa med mig. Jag hade kört en och en halv timme för att tillmötesgå min fds önskemål och nu hände detta.
Jag försökte prata med min dotter men hennes morfar avbröt mig hela tiden med uttryck som:
”Tyst! Prata inte med henne! Jag har pratat med polisen och socialtjänsten. Nu håller du tyst!”
Det var inte första gången som han uppträdde på det viset och jag hade aldrig gått med på att han skulle medverka, vilket min fd vet om. Han har till och med hotat och trakasserat de i sin egen släkt som haft kontakt med mig.
Både hans, morfaderns, syster och mor kontaktade mig vid separationen för att ge mig stöd. Tyvärr vågade hans syster efter trakasserier mot henne och mamman inte vittna vid en förhandling.
Min dotter och jag kunde bara utbyta några få ord och det framgick att hon inte var förberedd på att hon skulle till mig. Fruktlöst försökte jag berätta vad vi skulle göra, ständigt avbruten av morfadern och mormodern som slet tag i henne och drog henne från mig mot bilen.
Jag sa till morföräldrarna att deras agerande inte var acceptabelt. De tryckte in min dotter i bilen och spände fast henne. Mormor gick och satte sig i bilen och startade den. Jag ställde mig vid den öppna bakdörren så att de inte kunde köra. Jag spände loss min dotter som inte vågade röra sig ur bilen.
Mormor försökte köra men stannade då jag inte flyttade mig och bilen gick emot mig. Hon klev ur bilen och bägge två började slita i mig för att jag skulle flytta mig. Jag höll fast i bildörren men undvek att svara på deras våld eller hotelser. Mormor slet sönder min skjorta och morfar slet i mig, jag fick större skrapsår på armarna.
En kvinna i en annan bil ringde polisen under händelseförloppet – hon meddelade det och jag tackade henne. Morfadern låtsades då själv ringa polisen och sa alla möjliga oförskämdheter för att provocera mig men jag stod kvar och sa att jag skulle vänta till polisen kom.
Två kvinnliga poliser kom och en talade med mig och den andra med min fds föräldrar. Följande är från en redogörelse av den som pratade med min fds föräldrar:
”När vi kom till platsen rådde det mycket hätsk stämning. Framförallt var morföräldrarna mycket upprörda och framfusiga.”
”Jag pratade med morföräldrarna och min förman Janna gick för att prata med pappan, Peter. Morföräldrarna var fortsatt svåra att resonera med. De ville inte lyssna på vad jag sa och pratade bara om det de tyckte var viktigt och deras dotters rättigheter.”
”Anledningen till att hon var så ledsen förstod patrullen under händelsens förlopp var på grund av att morföräldrarna hela tiden gjorde henne till att bli ledsen. Samt att de innan patrullen kommit handgripligen tagit bort flickan från sin pappa.”
”Janna samtalade tröstande med ”T” på väg mot bilen. ”T” grät men skrek inte. Morföräldrarna var fortsfarande mycket upprörda och stimmiga hela vägen mot bilen, detta påverkade ”T” En liten bit innan bilen anslöt jag, ”O” och klappade ”T” tröstande på armen. ”T” gick själv in i bilen och satte sig i bilen med hjälp av sin pappa.”
”Ett rivsår uppstod uppvisat för Janna. Anmälan om misshandel upprättades.”
Vi åkte iväg och hade en underbar helg med tidigt bad och sol.
Händelsen låg sedan till grund för en verkställighetsdom mot min fd. Den domen med påföljande vite gjorde att vi hade ett nästan normalt umgänge under 3 månader vilket inte hänt vare sig före eller efter det.
Socialtjänsten valde att inte notera att min dotter var ett brottsoffer som fått bevittna våld mot en av sina föräldrar, dvs mig. De valde att inte heller bry sig om verkställighetsdomen.
Tack Janna med kollega ni är våra hjältar!
källa JO ärende AA-799-25154-08 Bilaga 10
Tack Peter!
Att du har mod att dela med dig av din historia till oss alla.
Din historia vittnar hur sjuk samhället, framförallt socialamyndighterna som konstant ignorerar pappornas utsatthet. Det vittnar även om att socialen accepterar våld mot män.
Din dotter kommer alltid att komma ihåg denna händelse och en dag kommer hon att vända sig emot sina morfar och mormor. Och inte helt otroligt även sin mamma.
Ta väl hand om dig!
Att polisen ställde upp för din flicka och dig glädjer, och förvånar,
mig mycket. Det hade Lunda polisen aldrig gjort. Kanske var det
för att det var kvinnliga poliser.
En tragisk historia, med hopp i. Tyvärr altför vanlig.
Jag ryser och blir tårögd. Att det finns sådana kvinnor i samhället som vill hindra sina barn att få umgås med sina pappor. Dom är ju en svart fläck för alla mammor. För att inte tala om morföräldrarna. Fy fan rent ut sagt. Jag hoppas bara att din dotter inte tar skada, jag hoppas för er skull att du och din tös får det lugnt omkring er. Jag tänker på er.
MVH
Petrah
Detta var en av de starkaste texter jag läst på länge!
Mäkta starkt av Dig Peter att inte besvara vansinnet med lika medel. Du är en exemplarisk människa med att bevara ditt sans i en sådan svår situation.
Önskar Dig mer styrka att stå ut resten av dårskapet.
Tack för att Du delade med Dig en bit av Er historia!
Jag tycker det är beundransvärt att inte använda samma betende
som dom gjorde.tur att polisen ställde upp
när det behövdes, Det bevisar socialen tar inte barns utsatta del på allvar.
Blir ledesen att höra barn ska hamna mitt i sån hemsk trauma.
som pappa har man.
tack att du dela med dig av samhällets dåliga sidor
Jag tycker det är beundransvärt att inte använda samma betende
som dom gjorde.tur att polisen ställde upp
när det behövdes, Det bevisar socialen tar inte barns utsatta del på allvar.
Blir ledesen att höra barn ska hamna mitt i sån hemsk trauma.
måste säga att du är en enastående pappa som delat med dig av
den värklighet vi lever i.
tack att du dela med dig av samhällets dåliga sidor.
När mitt liv föll i småbitar den 15 sept 2006 då jag efter lång provokation av svärmor hade skadat henne. Kom polis till platsen och två kvinnliga poliser förhörde mig, då tog dom mig i försvar och förstod direkt vad som hade hänt. Jag har inget förtroende för polisen men det finns en del bra polismän som gör ett jätte bra jobb.
Jag har nu drivit en rätts-process i 3,5 år för att få träffa eller kanske få prata med mina döttrar 8 & 12 år men helt förgäves. Trots domar och att socialen och rätten går på min linje så får jag inte ens prata med dom.
Då skall du begära enskild vårdnad eftersom mamman på alla sätt visar att hon är olämplig.
Det står till och med föräldrabalken att den som har enskild vårdnad har ett MYCKET stort ansvar att tillse så att barnen får träffa sin andra förälder.
Maila på info@minpappa.nu så kan jag berätta hur du skall göra.